HOMEBack

Att svenskarna, eller skall jag säga svenskorna i detta sammanhang, är driftiga och framåt visste vi redan tidigare. Vi har all anledning att återkomma till flera av dem i kommande nummer.

 

 

En av dessa härliga och innovativa tjejer är 31-åriga konstnären och  skådespelerskan Hanna Waite, som nu satsar på ett eget teatersällskap på Rivieran, The Limelight (= rampljus) Theatre Company med en fin ensemble.

Hanna är uppvuxen i Uppsala, dotter till journalisten Ann Svalander och engelsmannen Anthony Wiles. Både mormor, Ingrid Årfelt, och morfar, Yngve Svalander, var etablerade konstnärer, så den ådran är lätt att förstå. Skådespelargenen fick Hanna däremot av morbror Per, som arbetar med rekvisita på Uppsala stadsteater. Hanna, som redan som 6-åring skrev sin första egna pjäs, tog alla möjligheter att assistera sin morbror när hon blev lite äldre. Hon intervjuade skådespelarna, bland dem de icke helt obekanta Viveka Seldahl och Sven Wollter som inspirerade henne till valet av yrke.

Efter avslutat gymnasium styrde Hanna kosan till England och en stundande skådespelarutbildning på prestigeösa East 15 Acting School, som räknas som en av Englands fem främsta på området. Utbildningen gav en BA-examen i skådespeleri och slutuppsatsen handlade om Shakespeare, den klara favoriten bland klassikerna. Som nummer två kommer Strindberg, sedan Ibsen, Oscar Wilde. Hanna suckar hänfört när ämnet kommer på tal.

Sedan kommer en suck av helt annat slag:

Jag saknade business-armbågarna, de där vassa armbågarna som krävs i England för att ta sig fram som skådespelare.

Hanna beslöt sig för att flytta till Sydfrankrike och fick snart jobb hos Hilary King, som då
drev The Red Pear Theatre i Antibes, som hon av familjeskäl tvingades lägga ned 2005.

Jag jobbade hos henne i nästan åtta år, mycket roliga och lärorika år. Därför känns det extra roligt att Hilary nu har blivit ordförande i mitt teatersällskap. Hon har fantastiska kontakter i Londons teatervärld och hjälpte mig med regissören Richard Derrington, som sätter upp Noel Cowards pjäs ”Private Lives” som går den 6-8 oktober på Théâtre Antibéa i Antibes.

Hannas teatersällskap spelar på engelska, svenskarnas andras språk, så ingen av oss lär ha några problem att förstå. Pjäsen ”Private Lives” har på svenska kallats både ”Jag älskar dig, Markatta” och ”Privatkiv”. Den handlar om två par som båda är på smekmånad och möts på ett hotell. En person i varje par, en kvinna respektive en man, har varit gifta en gång tidigare och… Nej, mer berättar vi inte. Lite spänning måste finnas kvar! Som alla Cowards pjäser är den både tänkvärd och rolig; vad händer egentligen bakom de stängda dörrarna i folks privatliv?

The Limelight Theatre Company har ingen fast scen utan kommer att turnera på Rivieran, man återkommer dock ständigt till den för svenskarna så kända Théâtre Antibéa, På repertoaren 2007 står favoriterna Oscar Wilde (april) och  Strindberg, därefter en helt nyskriven pjäs.

Det viktiga för mig är bra skådespeleri, säger Hanna avslutningsvis, och jag vill gärna ge unga nyutbildade skådespelare en chans.

Vi som såg henne i den ruggiga pjäsen ”My Sister in This House” förstår precis vad hon menar.

Kreativiteten flödar i familjen Waite. Maken engelsmannen Mitch, också konstnär, anordnar målarkurser på Maison des Arts i Colle sur Loup sedan flera år, har under flera år även haft
Managementutbildningar, där man främst belyser problem på arbetsplatser och hur man hanterar dem. Sedan en tid finns även IntuThink Program med kreativa kurser för grupper, där målning och skulptur varvas med rollspel och improvisationsteater.

Programutbudet för svenskarna är stort på Rivieran. Den duktiga kadern av klubbmästare inom Rivieraklubben ordnar fina och varierande arrangemang under större delen av året, därutöver finns även, på initiativ av Bibi Andersson, nystartade teaterföreningen ”Mareld”, som bjuder på gästspel från svenska scener. Hanna ser fram emot ett fint samarbete med de andra svenska arrangörerna och välkomnar alla nordbor till sina föreställningar.